Hörande vid författningsberedning

Med hörande avses inhämtande av intressentgruppers och medborgarnas åsikter, kunskaper och erfarenheter i fråga om ett ärende som är under beredning. Med intressentgrupper avses till exempel myndigheter, sakkunniga, organisationer och företag.

Anvisningen tillämpas på beredningen av lagar, förordningar och föreskrifter som innehåller rättsnormer. Anvisningen tillämpas också på beredningen av nationella författningar för genomförande av EU-rättsakter och sättande i kraft av internationella avtal. Anvisningen används också i tillämpliga delar vid beredningen av Finlands ståndpunkter i anslutning till internationella avtal och EU-rättsakter.

Anvisningen ska iakttas i författningsprojekt som inleds efter att anvisningen har utfärdats, och i mån av möjlighet även i pågående projekt.

Målet med hörandet är en öppen och högklassig författningsberedning. Med hjälp av hörandet strävar man efter att utreda olika synpunkter, konsekvenser samt möjligheterna att i praktiken genomföra det ärende som bereds. Hörandet förbättrar förtroendet för författningarna och det demokratiska beslutsfattandet. Dessutom främjar hörandet iakttagandet av lagstiftningen. Genom hörandet stöds också förverkligandet av de medborgerliga och politiska rättigheterna.

Syftet med hörandet är att de viktigaste intressentgrupperna samt medborgarna deltar i beredningen, eller att deras åsikter annars hörs i tillräckligt stor omfattning under beredningen. Vid hörandet strävar man också efter en öppen och konstruktiv dialog mellan beredarna, intressentgrupperna och medborgarna.

I samband med författningsprojekt ska det planeras hur kommunikationen med intressegrupperna och medborgarna samt hörandet av dem ska skötas under beredningen. I planeringen bestäms projektets intressentgrupper samt hur dessa intressentgrupper, medborgarna och andra intressentgrupper än sådana som är kända på förhand ska höras. På basis av planeringen reserveras de resurser som behövs med tanke på projektets omfattning, och därtill utarbetas det en tidtabell för hörandet. När hörandet planeras ska även sådana aspekter som hänför sig till likabehandling och tillgänglighet beaktas. Det ska också ses till att handlingarna som gäller projektet vid rätt tidpunkt finns tillgängliga även på svenska.

Vid planeringen bör det beaktas att vissa intressentgrupper, såsom sametinget och Åland, har en lagstadgad rätt att delta i beredningen och att bli hörda vid beredningen av ärenden som gäller dem.

Intressegrupperna och medborgarna hörs vid de beredningsskeden där det är möjligt att påverka det ärende som bereds på ett effektivt sätt. Intressentgrupperna och medborgarna kan höras till exempel om inledandet av projektet, alternativa lösningar, färdigställda utredningar, konsekvensbedömningar och föreslagna författningar. I synnerhet i fråga om författningsprojekt med betydande konsekvenser ordnas det i allmänhet möjligheter till påverkan i flera olika skeden redan innan det egentliga författningsförslaget färdigställs.

Intressentgrupperna och medborgarna hörs på ett mångsidigt sätt genom olika metoder. För att främja ett omfattande deltagande används det till exempel kollegiala beredningsorgan, ordnas det diskussionsmöten, förhandlingar, inofficiella kontakter, enkäter och webbdiskussioner, och begärs det skriftliga utlåtanden. Också justitieministeriets elektroniska demokratitjänster kan utnyttjas vid hörandet.

Metoderna vid hörandet ska väljas utifrån projektets omfattning, mål och de intressentgrupper som man önskar nå. Speciellt i fråga om omfattande författningsprojekt ska flera olika metoder användas. Metoderna ska väljas så att de tryggar en jämlik behandling av intressentgrupperna och medborgarna, jämlik tillgång till information och jämlika möjligheter att delta.

Det ska tryggas att de språkliga rättigheterna förverkligas och att texterna som hänför sig till ärendet är skrivna på ett klart och begripligt språk.

Information om inledandet av beredningen och om hur den framskrider samt om hörandet ska ges på ett tydligt och effektivt sätt.

Regeringspropositioner och förordningar med betydande konsekvenser ska i allmänhet beredas i kollegiala beredningsorgan med representanter för de myndigheter och andra intressentgrupper som är centrala med tanke på projektet. Det hur beredningen av regeringspropositioner och förordningar med betydande konsekvenser organiserats ska beskrivas och motiveras i regeringspropositionen eller i förordningens föredragningspromemoria.

När kollegiala beredningsorgan tillsätts, ska det beredas tillräckligt med tid för myndigheterna och andra intressentgrupper att utse sina representanter. Under beredningen ska det beredas tillfälle att påverka även för de intressentgrupper och medborgare som inte har några representanter i beredningsorganet.

Finlands ståndpunkter i anslutning till EU-författningar bereds i EU-beredningssektionerna för att säkerställa en samordnad ståndpunkt. I statsrådets U-skrivelser redogörs för såväl metoderna som använts för hörandet som behandlingen av ärendet i sektionen.

Vid författningsberedning ska skriftliga utlåtanden begäras av intressentgrupperna och medborgarna om de författningsförslag som utarbetats såsom ett resultat av beredningen. Ett skriftligt utlåtande ska begäras om författningsförslag även när det under tidigare skeden av beredningen har begärts skriftliga ställningstaganden eller använts andra metoder för hörande. Remissförfarandet sker alltid mellan organisationer, och det kan inte ersättas till exempel med att sakkunnigtjänstemän behandlar ärendet sinsemellan.

Enbart av grundad anledning kan det avstås från att begära utlåtanden om författningsförslaget. Om ett sådant förfarande tillämpas, till exempel på grund av ärendets ringa betydelse, motiveras det i regeringspropositionen eller i förordningens eller föreskriftens föredragningspromemoria.

När skriftliga utlåtanden begärs, ska till begäran om utlåtande bifogas utkastet till regeringens proposition, förordning eller föreskrift, en promemoria som innehåller motiveringarna till förordningen eller föreskriften, samt annat sådant material som behövs för att innehållet i författningsförslaget ska kunna förstås.

Om utlåtande begärs i samband med beredning av EU-författningar, ska till begäran om utlåtande bifogas kommissionens förslag samt eventuellt utkast till Finlands ställningstagande.

Begäran om utlåtande ska skickas till centrala intressentgrupper. Också andra än de av vilka utlåtande har begärts, kan ge ett utlåtande om ärendet.

Föreskrifter om författningsberedningshandlingars offentlighet och om begränsningar av offentligheten finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Ministeriernas begäran om utlåtande, de handlingar som utgör bilagor till begäran, de utlåtanden som inkommit och sammandragen av dem ska publiceras så att de finns lätt tillgängliga för alla. Handlingarna ska i första hand publiceras i det system för hantering av projektinformation som används inom statsrådet. Handlingarna kan publiceras även på ministeriernas egna webbplatser. Också vid beredning av föreskrifter som innehåller rättsnormer ska det ses till att handlingarna som gäller beredningen i tillräcklig omfattning finns tillgängliga.

Utlåtande.fi är en tjänst som möjliggör ett elektroniskt remissförfarande och som kommer att tas i bruk i alla ministerier senast när ministerierna har infört statsrådets gemensamma ärendehanteringssystem. I centrala lagstiftningsprojekt bör tjänsten Ulåtande.fi tas i bruk redan tidigare.

Tiden för inlämnande av utlåtande om ett författningsförslag ska vara minst sex veckor och i omfattande projekt minst åtta veckor. Om remisstiden infaller under en allmän semesterperiod, bör tiden vara längre.

Tiden för lämnande av utlåtande kan endast av grundad anledning vara kortare än vad som nämnts ovan. Då ska remisstiden motiveras i begäran om utlåtande och i regeringens proposition eller i förordningens eller föreskriftens föredragningspromemoria.

När tiden för lämnande av utlåtande gått ut, ska tillräckligt med tid reserveras för behandling av utlåtandena och för den fortsatta beredningen av författningen på basis av de yttranden som inkommit.

De yttranden som inkommit under författningsberedningen ska antecknas i projekthandlingarna, till exempel i ett betänkande av den arbetsgrupp som tillsatts för beredningen, i mötesprotokoll eller i separata promemorior.

Till intressentgrupperna och medborgarna ges information om hur yttrandena har påverkat den fortsatta beredningen av författningsförslaget, på vilka grunder ändringar har gjorts i det och varför vissa förslag inte kan genomföras.

Ett sammandrag om hörandet under författningsberedningen, de yttranden som inkommit och hur de påverkat författningsförslaget ska antecknas i motiveringarna till författningsförslaget. I motiveringarna ska det också berättas till vilka delar, och varför, centrala förslag som inkommit inte har kunnat genomföras.

Vid beredningen av lagförslag ska ett sammandrag av hörandet och yttrandena presenteras i motiveringen till regeringens proposition. Vid beredningen av förordningar och föreskrifter ska sammandraget antecknas i föredragningspromemorian. Noggrannare anvisningar om antecknande av yttrandena i regeringens proposition finns i Hallituksen esitysten laatimisohjeet.